AI och samhällsbyggnadssektorn – en framtidsspaning

”The key is not to predict the future, but to prepare for it”

Perikles, 500 f.kr.

I projektet har vi använt framtidsspaningar, scenarier och hållbarhetstrender som hjälpmedel för att utforska AI-drivna affärsmodeller. De är baserade på en omvärldsanalys men ska inte ses som prognoser, utan verktyg för strategisk framsyn. Tolkningen är medvetet undersökande: syftet är inte att säga hur det blir, utan att hjälpa företag lyfta blicken, tänka nytt och fundera över hur de ska agera på kort och lång sikt.

Längre ner på sidan kan du läsa projektets Framtidsspaning och här kan du läsa vår spaning om Hållbarhetstrender. Du kan också testa att utveckla egna affärsmodeller baserade på scenarier och hållbarhetstrender i Övning 2 och Övning 3.

Du kan också testa att utveckla egna affärsmodeller baserade på scenarier och hållbarhetstrender i Övning 1 och Övning 2

Hur projektets framtidsspaning är framtagen

Inom projektet har vi lånat verktyg från Strategisk framsyn, men inte gjort den djupa och strukturerade analys man brukar göra. I stället har vi utgått ifrån en detaljerad framtidsspaning från Smart Built Environment (Sundquist & Löwsted, 2022) som anpassats för projektet och uppdaterats med kunskap inhämtade från intervjuer med AI-företag och branschexperter, resultaten av fokusgruppens arbete samt från litteraturstudien. För att framtidsspaningen ska upplevas relevant och trovärdig har vi förankrat den i faktiska omvärldstrender.

Projektet har definierat hållbarhet som en drivkraft med stark påverkan på hela samhällsbyggnadsbranschen och hållbarhet är därför integrerat i såväl framtidsspaningen som övningarna för att utveckla affärsmodeller. Nedan kan du också läsa om de hållbarhetstrender vi utgått ifrån.

Framtidsspaning: Ett digitalt ekosystem i realtid

Trender: AI · BIM · Digitala tvillingar · IoT · Öppna plattformar · Twin Transition

Vi befinner oss i en framtid där AI:s kreativa och prediktiva förmågor har revolutionerat både arbetssätt och affärsmodeller. Digitaliseringen av samhällsbyggnadsbranschen har möjliggjort full processintegration mellan design, produktion och drift, med obrutna dataflöden via plattformslösningar. Med hjälp av avancerade simuleringar optimeras och kvalitetssäkras projekt från byggnads- till stadsskala. Digitala tvillingar, med Digitala Produkt Pass och sensorer möjliggör realtidsoptimering och styrning. Till exempel kan byggnader känna av sin status, optimera energianvändning, signalera behov och föreslå åtgärder. Digitaliseringen har varit en viktig möjliggörare för att halvera utsläppen av växthusgaser och Sverige har en ledande roll i den gröna omställningen med ett femtiotal Klimatneutrala städer redan 2035, 10 år innan målet ska ha uppnåtts.

Samhällsbyggnadsbranschen har blivit ett datadrivet ekosystem där plattformsleverantörer spelar en nyckelroll. Värdet av obrutna dataflöden samt stora set med aggregerad data har drivit fram en hög integration mellan olika aktörer. Mindre företag går samman i strategiska nätverk för att klara den resurskrävande utvecklingen av nya digitala verktyg, medan de större bygger egna. Globala tech-bolag vinner mark med standardiserade lösningar samtidigt som lokala aktörer som har lokalkännedom och kan anpassa sig efter lokala marknadsförutsättningar behåller sin konkurrenskraft.

På arkitekt- och teknikkonsultföretagen arbetar människor sida vid sida med AI-kollegor. Självlärande och självförbättrande AI-verktyg har tagit över mycket av de traditionella uppgifterna, från analys till ritningsproduktion. Arkitekter och ingenjörer arbetar främst med strategisk rådgivning, processledning och styrning av AI-verktygen. På många kontor utgör utvecklare mer än halva arbetsstyrkan.

Nedan redovisas fem trender som legat till grund för utvecklingen av framtidsspaningen. Året är 2030.

Vi ser en utveckling mot en processintegration mellan design, produktion och drift, där BIM-modellerna sträcker sig från tidigt skede till demontering. Digitala tvillingar kan användas för att testa förändringar, förutspå utfall, planera ombyggnationer och demonteringar, samt optimera lösningar. Prediktiva verktyg möjliggör bland annat förutseende underhåll och energiprestandaoptimeringar.

AI har snabbt utvecklats till ett kraftfullt verktyg för prediktion, analys och automatisering. Detta tillsammans med de generativa förmågorna bidrar till iterativa arbetsflöden och ett datadrivet arbetssätt där simuleringar, scenarioproduktion och komplexa analyser kan ske närmast kontinuerligt och i realtid.

Tillväxten för internet of Things – ett nätverk av fysiska objekt utrustade med sensorer, mjukvara och internetuppkoppling för att samla in och dela data – drivs på av såväl datainsamling som den värdeskapande potentialen i intelligent styrning och effektivisering. Med ett väl utbyggt IoT-nätverk möjliggörs kontinuerliga dataflöden och feedbackloopar mellan drift och skiss.

Molnbaserade, öppna plattformar ger aktörer möjlighet att samarbeta i realtid och dela data. Projekten kan snabbare anpassas till nya förutsättningar genom att alla får tillgång till samma, kontinuerligt uppdaterade information.

Den samordnade omställningen inom digitalisering och hållbarhet, Twin Transition, drivs på av EU-taxonomin, med nya och skärpta regelverk där EU har som mål att minska utsläppen med 55 % till år 2030 samt nå klimatneutralitet år 2050. Detta skapar krav och incitament för att integrera hållbarhetslösningar i alla delar av verksamheten och digitaliseringen ses som en viktig möjliggörare.

För samhällsbyggnadssektorn innebär Twin Transition en ny fas där klimatdata, AI och EU:s regelverk integreras. Genom att koppla samman energiprestandadirektiv, ekodesignförordningar och digitala verktyg kan sektorn utveckla processer som är både klimat- och resurseffektiva. I denna utveckling blir datadrivna beslut och AI-stöd lika centrala för hållbarhetsarbetet som traditionell ingenjörs- och arkitektkompetens.