AI och hållbarhet – omvärldsanalys & framtidsspaning
Under projektet har vi haft särskilt fokus på hållbarhet som en drivkraft i samhällsbyggnadsbranschen av två skäl. Dels för att hållbar samhällsbyggnad är ett viktigt mål för Smart Built Environment som har initierat projektet. Dels för att lagstiftning, grön finansiering och växande konsumentkrav driver utvecklingen så starkt att nya affärsmodeller behöver förhålla sig till dem.
I avsnittet Omvärldsanalys: Den gröna omställningens inverkan på samhällsbyggnadssektorn beskriver vi hur den gröna omställningen har gått från mål till motor för förändring. Hållbarhet är inte längre ett sidospår, utan en kärna i affärsmodeller, innovation och design. Företag som lyckas kombinera digitalisering och hållbarhet, den så kallade Twin Transition, skapar både konkurrensfördelar och samhällsnytta.
Inom projektet har vi valt att fokusera på några aktuella hållbarhetsfrågeställningar som påverkar branschen 2025 och som vi ser kommer vara betydande för branschens utveckling under de kommande 10 åren. De kommer både att påverka hur städer utformas och hur företag planerar, bygger och skapar värde.
Omvärldsanalys: Den gröna omställningens inverkan på samhällsbyggnadssektorn
Den globala hållbarhetsagendan skärps snabbt och påverkar samhällsbyggnadssektorn på alla nivåer. Effekter av klimatförändringen utgör enligt World Economic Forums riskrapport 2025 de största riskerna kommande decennium, tätt följda av teknologiska hot som cybersäkerhet och AI (WEF, 2025). Sverige behöver minska sina utsläpp med minst tre miljoner ton koldioxid per år för att nå sin del av Parisavtalet, en uppgift som kräver både strukturella och teknologiska förändringar.
Bygg- och fastighetssektorn är central i denna omställning. Fokus förskjuts från nyproduktion till bevarande, ombyggnad och återbruk. Den linjära modellen; ta, tillverka, och kassera, ersätts gradvis av cirkulära flöden där resurser hålls i omlopp. Trots detta är endast 3,4 procent av Sveriges ekonomi idag cirkulär, långt under länder som Nederländerna som ligger på 25 procent. Här finns stora möjligheter för innovation: design för demontering, återanvändning av material och energieffektiv renovering.
Samtidigt växer insikten om att hållbarhet inte enbart handlar om klimat och resurser, utan också om människor. Den sociala dimensionen är en avgörande del av omställningen. Trygghet, tillgänglighet, hälsa och delaktighet ses allt oftare som lika viktiga som klimatpåverkan och energiprestanda. Fastighets- och byggbolag börjar utveckla metoder för att mäta trivsel, jämlikhet och livskvalitet, men de flesta saknar ännu verktyg för att utvärdera de faktiska effekterna av sina sociala insatser (PwC 2022). Här öppnas en ny roll för AI och dataanalys, som kan bidra till att förstå hur utformning, planering och drift påverkar människors välbefinnande och sociala sammanhållning.
En tydlig trend är också förskjutningen från hållbar till regenerativ design: att inte bara minimera negativ påverkan, utan att aktivt stärka naturens och samhällets motståndskraft. Denna utveckling innebär att arkitekturens och teknikkonsulternas roll breddas: från att lösa tekniska problem till att skapa långsiktigt värde för både människor och ekosystem.
Den digitala infrastrukturen utgör en förutsättning för effektiv klimatstyrning: digitala produktpass gör resursflöden spårbara, AI möjliggör snabbare klimatberäkningar och optimerade energisystem, och digitala tvillingar har potential att simulera framtida användningsmönster. AI används redan i pilotprojekt för att identifiera klimatpåverkan i tidiga skeden, optimera materialval, förutse energiprestanda och planera renoveringar med lägre utsläpp. På systemnivå har AI potential att i framtiden koppla samman data från byggnader, transporter och energinät för att skapa resilienta, koldioxidsnåla städer.
Samtidigt växer behovet av att förhålla sig till AI:s klimatpåverkan. Att träna stora språk- och bildmodeller kräver enorma mängder energi och datorkraft idag. Forskningen visar att 20 procent av världens energibehov år 2030 kan utgöras av IT- och kommunikationssektorn där AI ingår. Därför måste AI-utvecklingen själv bli en del av klimatomställningen, genom energieffektiva algoritmer, förnybar elförsörjning och återanvändning av beräkningsresurser, så kallade hållbar AI. Och utvecklingen på det här området går fort.
Det är därför viktigt att skilja mellan AI för hållbarhet och Hållbar AI:
AI för hållbarhet handlar om hur artificiell intelligens används för att stödja klimatomställningen genom optimering av byggprocesser, energisystem, återbruk och socialt värdeskapande. AI kan hantera komplexa data och blir en partner i hållbar design, drift och affärsutveckling.
Hållbar AI handlar om hur själva tekniken utvecklas och drivs på ett resurseffektivt och etiskt sätt, med hänsyn till energiförbrukning, materialåtgång, transparens och social påverkan. Den hållbara AI:n är inte bara grön, den är transparent, rättvis och ansvarsfull.
I projektet har vi fokuserat på AI för hållbarhet.
Ett hållbart samhälle år 2030
I vårt scenario för år 2030 har hela Sverige ställt om till ett klimatsmart samhälle. Att uppnå nettonollutsläpp är nu en grundförutsättning för att överhuvudtaget få bygga. Klimatstyrning sker i realtid. Byggnader, transporter och energisystem kopplas samman via digitala tvillingar som kontinuerligt optimerar resursanvändningen. Företag får därmed verktyg för att fatta beslut baserade på klimatdata snarare än uppskattningar, och för att faktiskt nå nettonoll.
Nedan redovisas tre trender som legat till grund för utvecklingen av framtidsspaningen. Året är 2030.