Finansiera utvecklingsarbetet
Att utveckling och implementering kostar pengar är en utmaning för konsultverksamheter med små marginaler. Här ställs man inför ett antal val. Ska satsningen anpassas till företagets egna ekonomiska muskler eller ska man satsa stort och söka finansiering utanför det egna företaget.
Utifrån intervjuerna och workshopparna har vi sett ett antal olika sätt att finansiera sitt utvecklingsarbete. Olika varianter har olika för- och nackdelar och passar vid olika tillfällen.
Företaget använder projektintäkter eller ägartillskott för att stegvis bygga nya verktyg och erbjudanden. Detta ger möjlighet att bygga kompetens och skapa idéer för framtida affärsutveckling, men förutsätter att företaget har kapacitet att själva finansiera utvecklingen.
Fördelar: Oberoende och låg risk. Egen kontroll!
Nackdelar: Svårt att finansiera större språng.
Fler offentliga aktörer, men även privata, har innovationsprogram för innovationsutveckling, där man kan söka pengar. Här behöver man hitta en utlysning som passar. Ofta blir det dock ett samarbetsprojekt där flera aktörer jobbar med utvecklingen tillsammans. Resultaten blir också offentliga.
Fördelar: Egen kontroll och låg risk, man delar risken med andra aktörer
Nackdelar: Begränsade belopp och kräver vanligen motfinansiering.
Framtagande av nya lösningar i samarbete med kund. Kunden bidrar med resurser i utbyte mot påverkan och tidig tillgång. Bygger på att det finns starka och strategiska kundrelationer.
Fördelar: Delad risk, garanterad marknadsrelevans, låg kapitalinsats.
Nackdelar: Risk för låsning mot enskilda kunders behov, medför vanligen inkrementella förbättringar (inte disruptivt)
Under projektet lyfte flera små till mellanstora företag möjligheten att gå samman med konkurrenter för att utveckla verktyg processer och plattformar. Exempel när det kan vara relevant är att få tag på tillräckliga mängder aggregerad data eller för att dela på kompetens och risk. Till skillnad från bidragsfinansierade projekt sparar företagen både tid och kostnader för ansökningar och administration, samtidigt som resultaten ägs av företagen själva och inte blir publika.
Fördelar: Minskar risken och kan i praktiken ge mindre företag större muskler.
Nackdelar: Kräver tillit, risk för otydlig äganderätt och för minskad differentiering.
Ges av offentliga aktörer för att stimulera innovation. De kräver inte personliga säkerheter och har flexibla återbetalningsvillkor. Går projektet omkull kan lånet avskrivas. Räntan är högre än för vanliga banklån och ofta krävs motfinansiering i form av eget arbete eller annan finansiering.
Fördelar: Låg risk eftersom lånet avskrivs vid misslyckat projekt.
Nackdelar: Begränsade belopp jämfört med banklån och riskkapital, samt högre ränta.
Banklån bygger på klassiska villkor med ränta, amortering och krav på säkerheter. De lämpar sig för etablerade företag med stabila kassaflöden och tillgångar som kan användas som pant. För innovationsprojekt med hög risk är det ofta svårt att få banklån.
Fördelar: Ett snabbt kapitaltillskott md tydliga villkor.
Nackdelar: Svårt att få för innovationsprojekt. Hög egen risk eftersom återbetalning krävs oavsett utfall. Kräver ofta personlig borgen eller säkerheter.
För ett snabbt och kostnadsintensivt utvecklingsarbete kan man behöva vända sig affärsänglar eller riskkapitalbolag. De investerar i utbyte mot ägarandelar. Affärsänglar går ofta in tidiga skeden, medan riskkapitalbolag vanligen vill se att företaget kommit en bit på vägen. För att lyckas få denna typ av finansiering finns krav på hög marknads- och lönsamhetspotential – vanligen skalbara lösning, gärna flexibla och datadrivna. Särskilt attraktivt är SaaS-modeller med global marknadspotential. Ofta pratar man om att man minst vill 10x:a, det vill säga få ut tio gånger sin investering.
Fördelar: Möjligt med snabb expansion genom tillgång till kapital, nätverk och professionellt stöd.
Nackdelar: Externa finansiärer kräver normalt inflytande och pressar på tillväxt vilket kan leda till en oönskad inriktning.